Paradiset
När jag gick ut och hängde tvätten för en stund sen så kände jag lika starkt som vanligt att vi verkligen bor i ett paradis. Göken hoade borta i skogen och 2-300 m från mig gick ett par tranor och åt och var inte det minsta bekymrade om att jag var där. Humlorna surrade och syrénens knoppar är så stora att det nog räcker med ett par dagar innan den börjar slå ut. Det är helt otroligt att gå omkring här och ha naturen så nära inpå sig och det enda motorsurret som hörs är när en bil åker förbi eller att svärfar kommer och klipper gräset. Eller möjligtvis när Nallen eller grannen kapar ved, då blir det ju en del väsen oxå. Men det är helt sagolikt att ha det så här och det kommer inte att bli sämre efter flytten. Där går dessutom kvigorna i hagen bredvid huset hela sommaren så det kommer att bli ännu mer sällskap. Tänk att man kan ha det så här underbart!! Och dessutom har jag min helt underbare älskling vid min sida!