Gamla kompisar…
Ja igår fick jag en anledning till att börja fundera över kontakten med en gammal kompis igen. Jag har dragit mig undan från de få kompisar som har funnits tidigare, det har kännts som att jag verkligen inte har velat att nån skulle få veta hur mitt liv har utvecklats (eller snarare låtit bli att utvecklats) under dom senaste åren och det har varit en rädsla att förnya kontakter. Igår fick jag mail från en väninna från Campus Norrköping när jag gick och pluggade till civ ingenjör (fick avbryta studierna för att jag rusade in i väggen i 200 knyck!) som jag inte har haft kontakt med på några år och det känns t o m jobbigt att bestämma sig för att svara henne. Eftersom det är några år sen vi hördes av senast så inser jag ju att det kommer att bli vissa tillbakablickar för att uppdatera sig och det känns sååå jobbigt att berätta att jag inte kommit längre i min utveckling än jag har gjort. Det är ju inte direkt så att jag är stolt över det livet som jag har skapat för mig själv utan jag vill ju verkligen hitta sätt att börja utveckla mig igen! Känns som att jag verkligen har stagnerat och inte hittar sätt att ta mig vidare och det är inte direkt något som känns bra att berätta om, speciellt inte för en person som till synes har lyckats med det mesta som jag INTE har lyckats med. Men vi får väl se hur jag lyckas med mitt svar till henne.