En stunds vila
november 10th, 2009
Nu har jag försökt att koppla av ett tag för att orka jobba vidare, även om det känns ganska oöverstigligt att fortsätta.. men jag måste!! Ju snabbare jag kan komma igenom det här stadiet ju snabbare kan jag komma vidare och börja må bättre och slippa alla knäppa tankar som jag får stundtals. Vissa stunder känns det som att jag håller på att förlora förståndet totalt, samtidigt inser jag att håller på med något som är otroligt krävande för mig själv och det är nog inte så konstigt att hela kroppen och varenda hjärncell är påverkad av det som händer.
Känner mig så otroligt trött att det inte kan vara sant att man kan vara så trött! Men det enda jag kan göra är att kämpa vidare och göra det NU….