Archive

Author Archive

Aj min nacke!

november 21st, 2009

Idag värker hela baksidan och jag får verkligen ta tag i ryggyogan ett par gånger om idag. Solen skiner och det lär bli en fantastisk höstdag så en del tid ute måste det absolut bli. Nallen håller på med veden, som vanligt, och vi har redan varit inne till samhället en sväng.

Ska sätta mig med dom där positiva övningarna som jag hittade häromdagen så att jag kan fortsätta att ta mig åt rätt håll när det gäller humöret och motivationen. Det känns faktiskt som att jag har bestämt mig för att håret kommer att bli fixat rätt snart, orkar inte gå omkring och ha lust att raka av hela eländet bara för att jag är så less på långt hår och det tar bara lång tid att få håret torrt och det är platt och enormt tråkigt och jag står bara inte ut!!! Helst skulle jag fixa med färgen oxå, inte minst för att förändringen ska bli ännu mer markerad men framför allt för att jag AVSKYR mitt råttfärgade elände!! Men vi får se hur det blir.

Okategoriserat

Jisses amalia…. :S

november 20th, 2009

Fick en riktig varningssignal för en stund sen. Tog på mig en kjol som har suttit otroligt löst förut och nu sitter den som ett korvskinn och då fick jag för mig att jag skulle kolla mina mått och HJÄLP vilket resultat!! :S Midjan är 4 cm smalare än stussen bara… Och det är helt klart över gränsen till vad som är hälsosamt för en kvinna… Kan väl inte säga att jag kunde få så mycket mer peppning för att komma igång med min träning som jag har fuskat så extremt med. Nu ska det bli mätning om 2 veckor igen och dessutom är det ju tvunget att jag skärper mig på alla sätt för det här är på väg att bli riktigt ohälsosamt. Ett tufft pass på balansbollen väntar imorron, det kan jag lova, för jag vill definitivt vara hälsosam även om jag inte kommer att bli extrem när det gäller vad jag äter. Jag får synda men absolut inte mer än 2 gånger i veckan!! Gäller verkligen att se till att hitta motivation till max nu, jag vet ju att Nallen inte låter bli att ha godsaker hemma och att han köper hem sånt som jag inte kan motstå men nu är det KARAKTÄR som gäller tillsammans med träning. Vill inte gå ner i vikt för jag har en  hälsosam vikt men en vältränad kropp är ett måste för att jag ska hålla mig hälsosam, det insåg jag ju ruggigt väl idag. Midjemåttet måste ner från 94 cm, så snabbt som möjligt och målet är att komma ner till 80 cm även om det kanske är ett orealistiskt mål men jag får omvärdera det om ett par månader när jag ser hur kroppen ser ut då. Även andra måtten ska ju naturligtvis ner och det är en kropp som helt och hållet ska omformas.

Okategoriserat

Solen tittar fram!!

november 20th, 2009

Skönt att se solen och att den är framme en stund nu, det är visserligen tredje dagen den här veckan som jag ser solen men det har bara varit korta stunder som den varit framme och nu är det nog snart en timme som den har varit framme.

Får höra från en person som jag haft en del kontakt med under två-tre års tid att det märks att jag börjar hitta mer balans i tillvaron och det är så skönt att få bekräftelse på det jag känner själv. Det hände något inom mig igår kväll när jag satt med övningarna och började fundera över vem jag skulle vara om/när jag mår bra och jag har insett att det är just så som jag verkligen VILL vara. Jag är inte där jag vill vara nu men det känns som att jag börjar få klart för mig vart jag är på väg, i slutänden, och att jag bara nu det senaste dygnet fått en del svar (eller uppenbarelser) som inte har funnits där förut. Tänk att fyra-fem små frågor kan göra en rejäl skillnad, när det är de rätta frågorna. Det var frågor som verkligen fick mig att tänka till och inse nåt som jag inte har fattat förut. Jag har en lyckokänsla idag som har fattats tidigare, för det mesta, och det känns ovant men sanslöst skönt! Nu vet jag varåt jag ska, känns som att det var en rejäl pusselbit som hamnat på plats.

Okategoriserat

Ny dag och nya tankemönster

november 20th, 2009

Jag satt igår kväll och jobbade med övningar som jag hittade på Leva.nu häromdagen. Känns som att det var ganska nyttiga övningar att göra. Det handlade om vem jag vill bli när jag släpper de negativa tankemönstren som jag haft under så lång tid. Jag har inte riktigt funderat över sånt förut och blev som ett levande frågetecken när jag först såg frågeställningarna som stod där och insåg ju genast att det var något som jag behövde för att kunna ta mig vidare. Hur jag skulle agera om mina tankar vore mer positivt inriktade är knappast något som jag har tänkt på för det har inte känts som att jag satt sånt i samband med tankarna, men jag insåg när jag satt med övningen att tankarna verkligen styr sånt (även om det låter flummigt värre :) ) och jag blev ganska förvånad över det jag insåg.

Även om jag inte  här skriver ner alla mina svar så kan jag säga att jag insåg att jag skulle känna mig som en stoltare och mer nöjd person och jag ska verkligen jobba vidare med det jag har börjat med. Det ska  hända mycket i mitt liv framöver och jag börjar att inse allt mer hur det kommer att förändra MIG som person.

Okategoriserat

Fler tankar runt självmord

november 19th, 2009

Något som skrämde mig enormt när jag såg programmen om självmord i Efter tio var att det skiljer så extremt mycket vilken hjälp man får när man är i behov av vård för psykiska problem. Om vården är det sista halmstrået för den som mår dåligt så sviker ofta vården därför att det inte finns resurser och ibland undrar jag om kunskapen finns heller. Psykiska problem är inte mätbara, det går inte att göra en röntgen eller ta blodprover för att hitta det som är fel, problemen finns inom en person… I tankarna. Och när man mår som sämst så är det inte säkert att man ens orkar visa att man mår så pass dåligt som man gör och dessutom känner man sig som att man är ensam i hela världen om att ha den sortens problem, man kan känna sig som ett missfoster för att man inte klarar av sånt som andra klarar!! Och när man känner så, hur lätt är det då att berätta?!! Vem vill erkänna att man är ett missfoster? Det var ju såna tankar som jag hade när jag mådde som sämst och när jag då fick ”bekräftelse” genom oförstående läkare så blev det ju ännu svårare att öppna sig och erkänna att jag hade problem.

Hur man ska komma iordning med de problemen som finns inom vården när det gäller att sätta diagnos på det här är jag inte rätta personen att säga, men att ta dem på allvar är av högsta vikt. Antalet självmord ökar för varje år som går verkar det som och det är den största dödsorsaken. Ska man jämföra vad som görs för att hjälpa självmordsbenägna med det som görs för att man ska kunna vara säker i trafiken så är det ju som att jämföra natt och dag. Man drar ner på psykvården allt mer och de som har expertisen blir allt färre och var allt kommer att sluta, det vågar jag verkligen inte tänka på. Något som trots allt hjälpte mig var att ha en kurator att prata med under den värsta tiden men samtidigt så var ju vården så pass belastad av folk att det inte fanns resurser att fortsätta så lång tid som jag hade behövt. Jag hade ju inte ekonomiska möjligheter att söka mig den typen av hjälp på annat håll men jag skulle tro att sån hjälp skulle vara väldigt bra för många med den problematiken.

Okategoriserat

Tankar runt självmord…

november 19th, 2009

Då var det torsdag och ikväll är det ”stad i ljus” i stan så jag får se om jag åker in och kollar på det om vädret är skapligt.

Sitter och kikar på Efter tio som har ett tema om självmord den här veckan. Jag kan känna att jag är tacksam för att jag under hela tiden som jag har mått dåligt så har jag haft tankarna att jag inte skulle kunna göra tjejerna så illa att jag skulle försöka att ta mitt liv, även om jag inte är säker på hur jag skulle ha agerat om jag inte hade haft dom (men det tänker jag inte ens spekulera i). Jag har nånstans inom mig haft så pass mycket sinnesnärvaro att jag insett att jag hade gjort tjejerna illa, vilket en läkare såg som att jag inte var deprimerad även om allt annat pekade åt det hållet. Jag tog ju ett beslut dessutom att inte vilja ta tabletter eftersom en vanlig biverkning är att man mår sämre och eftersom jag var ganska ensam och ingen hade funnits tillhands om jag hade ”rasat” och jag var rädd att spärren inom mig hade försvunnit och att det hade slutat med att jag försökt ta mitt liv trots allt. De tankarna gjorde att läkaren ansåg att jag var frisk, men jag kan lugnt säga att om jag inte var deprimerad då så vill jag verkligen inte bli det för sämre än jag mådde då skulle jag inte klara av att må!

De svåra för läkare måste ju handla om att alla patienter har olika personlighet i grunden och det gäller att tolka signalerna på rätt sätt. Jag fick höra av en psykiater, som jag sökte upp i senare skede, att min personlighet kunde ha medverkat till att den förste läkaren misstolkade mig eftersom jag inte visar hur jag mår på sånt sätt att jag gråter och skriker utan att jag blir ganska saklig när jag pratar om sånt. Men det betyder ju inte att jag mår mindre dåligt än dom som visar sånt hos läkare. Man måste väl inte skrika, bråka och hota med självmord för att man ska bli diagnosticerad som deprimerad! Om det är så kommer ganska många att falla igenom systemet och få feldiagnos. Jag gick ju och funderade på vad det egentligen var för fel på mig eftersom jag inte kunde fatta att jag egentligen var frisk.. som väl var så fanns det folk omkring mig som stöttade och som sa tydligt att jag behövde få hjälp för att jag mådde så dåligt som jag gjorde. Jag är evigt tacksam för det stödet som jag hade från dom som såg hur illa det var ställt för annars vet jag inte hur allt hade slutat.

Det jobbiga är ju att jag tappade tron på läkare och tappade tron på att jag verkligen skulle kunna få hjälp av andra, fick känslan att om jag skulle må bättre så var det bara jag som kunde göra förändringen. Ibland behöver man den hjälpen utifrån för att må bättre och jag klarar inte av att söka den. När man sen inte har ekonomin för att söka den typ av hjälp som man känner att man skulle må bäst av, ja då får man göra sitt bästa på egen hand… Det tar tid och ger enormt många bakslag som man har svårt att klara av på egen hand, men vad gör man…

Okategoriserat

Hårklyverier!!!!!!!!!!!!

november 18th, 2009

Det känns verkligen att jag har sovit dåligt ett antal nätter nu. Ikväll har det faktiskt varit extremt mycket irritation över det här erbarmliga håret och det faktum att jag inte har den blekaste aning om hur jag skulle vilja ha det istället. Visst att jag skulle kunna åka till en frisörska och bara säga att hon skulle få fria händer och bara göra vad hon vill, vad som helst är ju bättre än det här eländet, och jag förmodar att det är så det får bli i slutänden. Skulle dock vara skönt om jag hade lite hum om vad jag vill så det är därför som jag håller på och tittar och funderar. Men men, vi får se hur det är slutar, på ett eller annat sätt måste det lösa sig för jag vantrivs så sanslöst med håret att jag t o m skulle kunna göra en Brittney Spears…. :) Ja att raka huvet alltså…. MEN jag tror dock inte att det skulle bli helt lyckat, så jag avstår.

Okategoriserat

Paus i städandet…

november 18th, 2009

Har hunnit en bit med fixandet här hemma nu så det börjar kännas ganska skönt även om jag inte är färdig än.

Jag hörde av mig till Liten syster oxå för att se hur det var med henne och jag fick till min glädje se att hon verkade må skapligt och att hon har fått anledning att börja praktisera meditation och det tror jag kommer att passa henne helt utmärkt. Samtidigt kan vi ju peppa varandra när det gäller den biten, jag har ju svårt att komma mig för med det ibland men nu kan det nog gå ännu lättare. Det är ju något som jag tycker är ett fantastiskt redskap för att hitta ny energi och något som jag verkligen behöver så det finns ingen som helst anledning att låta bli sånt!!! Nu kände jag ju igår att jag verkligen klarade av att låta tankarna rinna bort och jag klarade att hålla mig till mitt mantra på ett sätt som jag inte hade gjort tidigare så nu är det bara att köra på.

Ska även börja jobba med de frågeställningarna som jag hittade igår, som fick mig att reagera så starkt eftersom jag kände att jag inte hade tänkt såna tankar tidigare. Det ska faktiskt bli skönt för det handlar ju verkligen om hur jag vill vara innerst inne och jag behöver sätta ord på såna tankar för att kunna ta mig vidare, det känner jag eftersom jag faktiskt insett att jag faktiskt inte vet vart jag vill komma när det gäller tankarna, vilket låter helt sjukt. Jag har mål för det mesta i övrigt men när det gäller tankarna så inbillar jag mig tydligen att jag ska kunna hamna rätt med tankarna trots att jag inte ens vet vem jag skulle vara om/när mina tankar blir positiva. Tror att det här just nu är uppgifter som jag är tvungen att ta tag i väldigt omgående, d v s under eftermiddan, och sen fortsätta att bearbeta den de närmaste dagarna.

Okategoriserat

Seeeeeeeeeeeg morron!!!

november 18th, 2009

Det var otroligt svårt att somna även inatt, berodde nog på att jag blev otroligt hungrig när jag hade lagt mig så det blev bara att gå upp igen. Det var i stort sett omöjligt att vakna när klockan började bråka med mig och inte blev det ju lättare av att det regnar och är otroligt trist ute. Har ingen större lust att ge mig ut och hämta mer ved men jag har tänt värmeljus för att åtminstone höja mysfaktorn en smula.

Tröttheten gör att det är väldigt svårt att ta sig för med att göra speciellt mycket idag men ska försöka att ta hand om en del städning och sånt pyssel i varje fall. Ska nog aska ur kaminen innan det blir tid att tända i den, det börjar vara ganska mycket aska igen och det är bättre att tänka på sånt innan det blir alltför mycket. Även om jag inte gjorde solhälsningen på morgonen, som det var tänkt, så ska övriga planer genomföras… Jag kände att axlarna bråkade för mycket för solhälsningen så jag hade riskerat  mer än jag hade kunnat vinna så därför valde jag att låta bli det.

Nu ska jag försöka att sätta lite fart, ska ta hand om kaminen först så att jag slipper städa två gånger om

Okategoriserat

Meditation

november 17th, 2009

Vilken skön meditation det blev på eftermiddan! Satt framför kaminen och kände faktiskt större ro än jag gjort nån gång tidigare när jag mediterat. Det verkar som att jag till slut börjar få kontroll över tankarna när jag mediterar och kan klara av att få dom att försvinna utan att få fäste i huvudet, som dom har gjort tidigare. Jag mådde riktigt bra efteråt och nu känns det faktiskt riktigt hoppfullt när det gäller den biten, mer än jag har gjort nån gång tidigare. Skönt att känna att något fungerar i varje fall. Och nu har jag i varje fall EN källa till energi som visserligen inte ännu är fullt utvecklad men som redan börjar att fungera.

Från och med imorron ska dagen börjas med solhälsningen x 3. Förhoppningsvis ska den ge ny energi oxå vartefter kroppen börjar komma igång. Och sen ska det bli ett yinyogapass senare under dagen, förhoppningsvis att jag ska kunna äta lite mer sällan imorron, magkatarren har dämpats en del under dagen så det ska kunna finnas möjlighet att kunna få in yogan eftersom det ska vara 1-2 timmar mellan mat och yoga. Nu börjar det vara dax att försöka tänka på att lägga sig och se om jag kan sova bättre inatt än jag gjort de senaste nätterna, det har varit ganska oroliga nätter på sistone så jag hoppas verkligen att det vänder snart.

Okategoriserat

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu