Nu är jag inne i en sån där eländig period igen när jag visserligen kan skratta men det känns inte som att skrattet kommer inifrån utan att det bara är ett ”spel för galleriet” och jag hittar inte rätt i tillvaron. Jag satte igång en skiva förut och hade bestämt mig för att jag bara skulle röra mig till musiken och se till att få upp pulsen och därigenom få mig början till ett träningspass… Jodå, jag lyckades… Ett första steg mot ett nytt liv får jag väl säga även om det inte riktigt känns så. Är tvungen att hitta in i positiv tänkande och att på något sätt tvinga mig att hitta tillbaka till glädjen som jag ju faktiskt har kännt och stundtals fortfarande känner tillsammans med Nallen. Vågar inte tänka på vad som händer om jag inte lyckas men jag älskar min Underbare Nalle så enormt mycket att jag inte skulle vara beredd att ens tänka tanken att förlora honom. Fortfarande kan jag bara stanna upp och bara titta på honom och fyllas av en otroligt stark kärlek som förvånar mig många gånger för jag är inte säker på att jag har upplevt något liknande förut.
Tidigare förhållanden så har jag ganska snabbt upptäckt att det funnits saker som jag inte kunde stå ut med och att den jag var tillsammans inte var beredd att försöka att göra något för att möta mig på halva vägen med det som var problem, men den här gången så känner jag inget sånt. Det som KAN vara något problem är han beredd att jobba på att förbättra. Det största problemet finns ju trots allt inom mig själv när det handlar om min egen oförmåga att verkligen ta tag i allt som jag måste få ordning på. Finns bara en enda lösning på det och det gäller att jag ser till att vända på mitt liv ordentligt innan jag ställer till med mer problem för mig själv än jag redan har…. Skulle INTE vara beredd att riskera mitt förhållande, för jag älskar honom så extremt mycket att jag saknar ord för att beskriva det!!!
Okategoriserat
Ja igår fick jag en anledning till att börja fundera över kontakten med en gammal kompis igen. Jag har dragit mig undan från de få kompisar som har funnits tidigare, det har kännts som att jag verkligen inte har velat att nån skulle få veta hur mitt liv har utvecklats (eller snarare låtit bli att utvecklats) under dom senaste åren och det har varit en rädsla att förnya kontakter. Igår fick jag mail från en väninna från Campus Norrköping när jag gick och pluggade till civ ingenjör (fick avbryta studierna för att jag rusade in i väggen i 200 knyck!) som jag inte har haft kontakt med på några år och det känns t o m jobbigt att bestämma sig för att svara henne. Eftersom det är några år sen vi hördes av senast så inser jag ju att det kommer att bli vissa tillbakablickar för att uppdatera sig och det känns sååå jobbigt att berätta att jag inte kommit längre i min utveckling än jag har gjort. Det är ju inte direkt så att jag är stolt över det livet som jag har skapat för mig själv utan jag vill ju verkligen hitta sätt att börja utveckla mig igen! Känns som att jag verkligen har stagnerat och inte hittar sätt att ta mig vidare och det är inte direkt något som känns bra att berätta om, speciellt inte för en person som till synes har lyckats med det mesta som jag INTE har lyckats med. Men vi får väl se hur jag lyckas med mitt svar till henne.
Okategoriserat
Ja igår hade jag ingen ork alls för att skriva för jag hade en spänningshuvudvärk utan dess like så jag bara försökte överleva den dagen. Jag hade nog varit lite för duktig för mitt eget bästa men det är ju sånt som händer.
Ikväll blev det lite broderande och jag har försökt mitt bästa för att må skapligt idag även om det känns en del som ”spel för galleriet” eftersom jag inte mår kanonbra. Hittar inte nån riktig motivation för att fortsätta kämpa så nu gäller det att hitta det som får igång på mig igen. Många gånger tidigare så har negativa saker gjort att jag har hittat ett ”jävlaranamma” inom mig, när jag bara kännt att jag skulle visa dom idioterna som inte fattat nåt att jag varit bättre än dom kunnat ana, men den här gången hittar jag inte det läget. Framför allt för att det inte var jag som drabbades av att få höra hur dålig jag är utan för att tjejerna behövde stå ut med det och DET är inget som jag kunde försvara dom mot. Och jag BORDE ha kunnat förhindra att dom skulle behöva stå ut med sånt!!!
Nej nu ska jag väl se om jag kan försöka komma till ro, JAG kan ju i varje fall göra det även om syrran snart kommer att påbörja en spännande resa och vara på resande fot under nästan ett dygn framöver. Kan bara hoppas att allt kommer att gå bra för henne!!
Okategoriserat
Ja idag har jag varit ganska duktig och fått skaplig ordning i sovrummet. Kroppen känns som sk.. men det är sånt som man får ta. Nallen kom hem eftersom han hade varit till vc eftersom han haft problem med en efterhängsen luftvägsinfektion under en tid (enligt honom 2-3 månader men han har en viss förmåga att tycka att saker och ting tagit längre tid än dom har och jag råkar minnas att det var veckan innan tjejernas sportlov som han började få problem så det är EN månad sen…) så han ska vara hemma fram till måndag nu.
Visserligen har han sett mig rätt mycket under dagen idag men jag är inte säker på att han kan se varför jag håller igång som jag gör och hur jag mår. Trots att kroppen protesterar så fortsätter jag att pressa den ytterligare även om jag känner att det är risk att det blir rejäla problem ganska snart. Jag tror/hoppas att jag ska kunna slippa eländet men jag kan verkligen inte säga att jag är säker på att det kommer att bli bra.
Ska försöka se om jag kan komma till ro ikväll även om jag känner mig superstressad. Får försöka att lägga mig och läsa även om jag inte tror att Nallen somnat än, förhoppningsvis kan jag få honom att gå med på att bara kramas ikväll…. Skulle inte palla nåt annat
Okategoriserat
Ja nu känns det som att jag, åtminstone för tillfället, har börjat komma igång med att bli mer aktiv (även om det är i ganska låg grad än så länge) MEN samtidigt så låter jag kroppen bråka allt mer utan att bry mig om yoga och sånt som får mig att må bra. Anledningen till att jag inte gör yoga är att jag intalar mig att jag inte har anledning att göra det, vilket ju är totalt SJUKT för jag har ju verkligen ALL anledning att göra den! Och dessutom skulle jag ju orka vara mer aktiv i längden om jag gör den, vilket ju är vad jag ska eftersträva… Det känns som att jag inte riktigt kan få in i min trånga skalle att jag både kan och SKA vara aktiv OCH må bra. Må bra är på något sätt inte lika viktigt som att vara ”duktig” så jag skulle behöva lära mig att jag är duktig om jag är rädd om mig själv oxå, likväl som att jag sköter mig skapligt om jag klarar av att ta hand om rent praktiska saker oxå.
När jag ser på problematiken som jag har, när det gäller att göra en total livsstilsförändring, så inser jag ju att jag knappast är ensam om att ha den även om det handlar om andra orsaker till att behöva göra livsstilsförändringen. MEN det som ju måste vara gemensamt för alla är ju att man är tvungen att göra stora förändringar för att få livet att fungera på annat sätt och det enda sättet att göra det är ju att man sakta men säkert byter ut sina gamla ”dåliga” vanor mot nya och bättre vanor. VAD kan egentligen vara svårare än att byta ut de vanor som man har och som man innerst inne är ganska bekväm med? Det gäller att jag intalar mig att allt blir så mycket bättre om jag gör förändringar, även om jag inte har lyckats 100%-igt än. Det handlar ju så mycket om att ändra sätt att tänka och mina tankar måste verkligen förändras radikalt!!
Nej nu är det HÖG tid att jag sätter fart för att kunna få bort tonvis med damm från sovrummet…
Sen känns det verkligen som att jag är tvungen att göra något åt ryggen för jag har riktigt ont idag, har ju inte ens brytt mig om att ligga på mattan de senaste dagarna. Dessutom är magen halvdan eftersom jag ju druckit kaffe den här veckan, istället för te så jag känner mig verkligen inte på topp på något sätt. MEN jag har bara mig själv att skylla…. Är man självplågare så är man….
Okategoriserat
Jag är ganska rejält sugen på sockerkaka, något som jag inte har gjort på jättelång tid. Har ju inte riktigt haft suget för att baka på senaste tiden, förutom att det blev sirapskakor i förra veckan (som tog slut i ett naffs och Nallen var riktigt mallig eftersom det var JAG som åt det mesta av dom för ovanlighetens skull..
), så det kanske är läge att röra ihop en sockerkaka och bara mumsa ikväll. Visserligen har jag fortfarande inget vanligt te hemma men jag överlever nog att äta sockerkaka utan te oxå.
Har kommit fram till att det kommer att få bli ett par plastbackar från Rusta, när det gäller förvaringen, så ska jag väl ha kommit till Början av en lösning i varje fall. Får väl se sen hur resultatet kommer att bli när det är klart men klart ska det ju bli till slut i varje fall. Måste få ordning i köket ordentligt oxå för det finns vissa saker där som är tvungna att ordnas till bättre för kökssoffan ser ut som ett slagfält av kassar fulla med kassar occh sånt så DET är ett projekt som är TVUNGET att lösas för jag är superless på att det ser ut så.
Nej nu får det nog bli sockerkakebak….
Okategoriserat
Usch och fy för att försöka skapa ordning när det saknas vettig förvaring. Känns som att jag är tvungen att hitta på ett och annat för att ordna en billig förvaring. DET är största problemet med det här huset, att det visserligen är bra planerat UTOM när det gäller garderober och annan förvaring. Har nästan mest stått och kliat mig i skallen och funderat över hur i hela fridens namn jag ska få undan saker, det känns verkligen övermäktigt även om jag har gett mig den på att jag måste se till att ordna till med varaktiga lösningar.
Tror att en lösning kommer att få bli snygga papplådor, det är ju billigt även om det inte alltid är jättesnyggt… men vad gör man.
Okategoriserat
Känns som att jag inte riktigt har kunnat landa ikväll efter dagens plockande, finns väl ungefär en miljard saker till som jag känner att jag skulle vilja ta tag i. Fick i varje fall bort ett antal bigpack-burkar (18 st för att vara exakt) och något fåtal andra burkar, som vi samlat på oss under vintern (ja längre tid har det inte tagit, glassburkarna har säkert samlats från nov och framåt och lika snabbt har pepparkaksburkarna samlats) och det känns helt underbart att det finns mer plats i skåpen!! Visserligen finns det en hel del till som gärna skulle göras i köket men jag tror att det får räcka för den här omgången och att se till att det får se ut på det här sättet framöver. Jag är ju ganska pedantisk när det gäller köksskåpen men Nallen har inte riktigt samma prio i det avseendet, men det är ju sånt som man måste ta sig igenom.
Det känns som att jag lätt skulle kunna sätta igång igen och fixa här, framför allt för att jag är så extremt less på att det är så här rörigt men dessutom förstås för att Nallen fyller om knappt 2 veckor och det skulle vara såååå skönt att kunna ha fått ordning på sånt som jag så länge har velat få att funka. Är ju absolut tvungen att sätta fart med planeringen för att baka oxå, tiden kommer inte att räcka till annars även om jag vet att jag får rätt mycket gjort när jag väl sätter igång och bakar. Planen just nu är att baka kanelbullar, mockarutor, sirapskakor och sen får jag fundera ut ett par sorters småkakor till. Allra helst skulle jag göra nån rulltårta oxå, men jag är inte säker på om jag kommer att göra det. Nåja, jag får se vad det blir i slutänden.
Hög tid att försöka se om jag kan få huvudet att koppla av, om jag hittar nån avstängningsknapp på tankarna, för jag behöver verkligen landa rejält innan jag lägger mig för annars somnar jag inte förrän framåt morgonen.
Okategoriserat
Ja när det gäller att försöka få iordning på eländet här i varje fall… MEN jag har dammsugningen kvar och köttfärslimpan ska in i ugnen snart. Om man ändå kände sig nöjd med det som jag har gjort idag, men det känns inte bra i varje fall. Kanske fortsätter däruppe ikväll, känner det som att jag inte kan slappna av alls idag. Får se vad kvällen bär med sig!
Okategoriserat
Det är bara att konstatera att jag behöver ett skåp för att bara ha burkar och sånt som inte får plats annars!! Jag har köksbordet fullt med sånt som jag inte har plats för och köksbänken och skåpet ser ÄNTLIGEN ut som jag vill ha dom. Det här är verkligen inte kul!!!!! Det kommer att bli ännu värre när jag har fortsatt att rensa för det är överfullt i vissa andra skåp oxå. Har i stort sett panikkänslor över röran här och jag är inte säker på att det är så många som skulle förstå hur illa det känns att ha det så här!! Om jag säger nåt till Nallen så skulle han förmodligen säga, på ett skämtsamt sätt, ”det är mycket gnäll oxå”…
Inte för att han på nåt sätt menar nåt illa men för att han förmodligen inte vet riktigt vad han ska svara. Jag vet ju själv inte hur man ska kunna lösa eländet så jag har ju ingen möjlighet än så länge att kunna hjälpa till att komma på nån bra lösning.
Har inte brytt mig om att få hem te så idag och igår har jag druckit kaffe, vilket är katastrof för min mage, men men jag får skylla mig själv. Har blivit så himla less på dom tesorterna som finns i samhället så jag måste försöka se om jag kan hitta bättre sorter i stan, i värsta fall så finns det ju en tebutik där även om priset blir ungefär det dubbla/hg om man handlar där.
Nej nu måste jag fortsätta med skiten som jag har i köket, jag lär fortsätta timtals med att försöka få ordning för paniken är rätt stor. Är inte säker på att Nallen kommer att tolka min aktivitet på rätt sätt utan att han snarast kommer att ta den som ett hälsotecken, men det känns verkligen inte hälsosamt att ha den paniken inom mig som jag har. Ingen positiv stress hos mig inte….
Okategoriserat