Tisdagmorgon
Idag är det grått och trist ute och jag känner mig småseg. Inatt har jag i varje fall sovit som jag skulle så nu börjar jag visst att koppla av efter nallens lilla äventyr i helgen. Känner naturligtvis av träningsvärk idag även om det inte är så illa, men det är skönt att ha nån annan typ av värk än spänningsvärken.
Senaste veckan har faktiskt tankar på framtiden börjat att dyka upp, vilket är ett framsteg. Jag har inte haft ork eller lust att tänka på sånt förut utan bara tagit en dag i taget och inte kunnat tänka framåt… förmodligen för att det inte känts som att jag har haft nån framtid. Det känns som att jag är på väg mot att ha ett normalt liv igen. Bara en sån sak som att gå in i en affär och handla det som behövs är något som faktiskt känns riktigt onaturligt och jag har inte riktigt kommit in i hur det är att göra det. Nallen uppmuntrar mig hela tiden till att jag ska göra sånt oxå och utan den uppmuntran så hade det varit ännu svårare att hitta tillbaka till något som kan likna ett ”normalt” liv. Något som liknar självkänsla kan vara på väg att titta fram inom mig oxå så det känns som att jag är på rätt väg med det jag har gjort för att gå vidare. Nu är det bara att fortsätta att ta ett steg i taget och gå vidare med det jag har börjat med, även om jag inser att jag verkligen inte får gå för snabbt framåt för då är det stor risk för bakslag för att kropp och själ inte orkar med att ta in allt det nya.
Dax att tänka på att göra lite nytta, det står dammsugning och annat kul på schemat idag och sen blir det ju ett lite längre yogapass innan mattan. KANSKE kan vara på väg att få in bra rutiner när det gäller yoga och annan träning tack vare att jag njuter så av att ligga på mattan och att jag tar träningen innan. Ja det kan nog finnas hopp för den här gamla tanten oxå… *L*